Juletid och första introduktion
Tänkte jag skulle starta den här bloggen eftersom jag jobbar under julhelgen och tydligen ville folk höra av mig. Dessutom är det så att jag ska flytta till Thailand en sväng.
Så nu är den startad och det rullar in lite inlägg om saker jag gillar och lite vad jag gör också. Då slipper jag hålla koll på att jag har berättat för alla som vill veta och så utan då kan du ha koll på mig istället.
Jättebra! Halleluja!
Jag är Olle Lindberg, 20 år levda, LSG-arbetare med Märsta som huvudsaklig vistelseort. Märsta ligger utanför Stockholm(Fjollträsk), för er Norrlänningar som läser det här.
Titeln LSG-arbetare lägger jag däremot snart ifrån mig då jag har min sista dag där den 28:e december. Det har varit gott att lasta flygplan på heltid i 6 månader, men nu drar jag vidare. Det är snyggt också att stanna på exakt 6 månader :p
Där firar jag också mycket av min jul! Imorse vid 05.00 anlände jag till spöklika LSG-huset, fick reda på att min chaufför är Hannes Tomteloft(han heter inte det egentligen, men nästan) och gick ett 13-timmarspass till mötes. Föga anade jag att jag skulle vända cargo på både Novairs(Apollo) Airbus 330 och Britannias(Fritidsresor) Boeing 767. Efter det kom också en körning topflight med en lastbil full av salesvagnar. Låt mig säga så här, det var tur att jag hade en ca 1½ timme lång lunchrast, eller vad det var, så jag åt lunch två gånger.
Cargo(eng. frakt) är alltså sådant som ska i lastutrymmet på planen. Ett område där jag normalt inte håller till, men nu blev man bistert nedsatt att slita i smutsen på de låga nivåerna och lasta aluminiumcontainrar vi kallar "burkar" här på ARN, förkortningen för Sveriges största föroreningscenter.
Arlandajobb i all ära med soluppgångsvyer, miljonmaskiner och långa raster under lågtrafikstiderna på dagen... Ibland får man använda våld på jobbet.
Men bra var väl det! Jag hade nämligen varit lite arg under natten så jag hade varit uppe och krigat vilket ledde till 2½ timmas sömn. Jag känner mig lite mindre överenergisk nu. Fast fortfarande om jag tänker på någon tävlingsaktivitet typ tennis så blir jag anfådd och får muskelkontraktioner.
Är det här normalt att göra när man är arg? Kanske du undrar.
- Det är det för en man med passioner.
Gissa varför actionhjältar säljer? Gissa varför det finns en idealman som klubbar folk där han går fram, eller ännu hellre, klyver dem med samurajsvärd.
Jag lever hellre ett liv där det händer något istället för att vara en åskådare, en död som ligger i sin grav och studerar när maskarna äter upp hans kött.