twummov
Hittade den klassiska rubriken på ett forum "Vem är den bästa trummisen?"
Självklart dyker det in idioter som säger Hellhammer och andra dödsmetaltöntar, meeeen... det funkar ju inte.
När du läst vad jag skrev så kommer du förstå att jag respekterar många sådana väldigt mycket, men main stream-andan har ju inget annat än fel. Jag har inte lyssnat så mycket på hård black metal osvosv, men jag uppskattar trummisar som Horde och en annan norsk kille som spelar i Extol. Även om Extol inte riktigt hör till kategorin, det är ju nästan lite progg-rockigt :P
men här kommer mitt svar på frågan:
"såna här trådar är ju dömda att fyllas med mycket dumt. Några förmågor har i alla fall lyckats nämna Vinnie Colaiuta och några andra...
De bleknar däremot i jämförelse med Jeff Porcaro.
Det viktigaste för en trummis i modern musik är att skapa sounds och ge låtar en viss känsla, eller touch. Om man vill ha tekniskt avancerat med skumma rytmer så gör man bäst i att kika in galna bongotrumsmästare från typ Ghana, Senegal och det området.
Rytmerna är hjärtat i musiken och definitivt *det* viktigaste instrumentet, vad gäller trummor osv. Om man vill hitta en bra trummis så bör man leta efter sådana som i princip gör band på egen hand. Jeff Porcaro är ett av de bästa exempel man kan hitta när han konstruerat genialiska grejor som Rosanna osv. Simon Philips är bara en skugga, en knapp existens i jämförelse med det egentliga hjärtat till ett av modern tids största band, Toto.
Mike Portnoy i Dream Theater är ett sånt exempel som har den rätta andan, och därför lyckas ganska bra. Även om han inte är direkt jättebra på det han gör så lyckas han och Pertucci leda ett hyfsat bra band tillsammans.
Ett helt annat superbt exempel är Aaron Gillespie från Underoath och the Almost.
Jag tycker allmänt att mycket bra sounds och utveckling finns i Japan, så det är en rekommendation"
Självklart dyker det in idioter som säger Hellhammer och andra dödsmetaltöntar, meeeen... det funkar ju inte.
När du läst vad jag skrev så kommer du förstå att jag respekterar många sådana väldigt mycket, men main stream-andan har ju inget annat än fel. Jag har inte lyssnat så mycket på hård black metal osvosv, men jag uppskattar trummisar som Horde och en annan norsk kille som spelar i Extol. Även om Extol inte riktigt hör till kategorin, det är ju nästan lite progg-rockigt :P
men här kommer mitt svar på frågan:
"såna här trådar är ju dömda att fyllas med mycket dumt. Några förmågor har i alla fall lyckats nämna Vinnie Colaiuta och några andra...
De bleknar däremot i jämförelse med Jeff Porcaro.
Det viktigaste för en trummis i modern musik är att skapa sounds och ge låtar en viss känsla, eller touch. Om man vill ha tekniskt avancerat med skumma rytmer så gör man bäst i att kika in galna bongotrumsmästare från typ Ghana, Senegal och det området.
Rytmerna är hjärtat i musiken och definitivt *det* viktigaste instrumentet, vad gäller trummor osv. Om man vill hitta en bra trummis så bör man leta efter sådana som i princip gör band på egen hand. Jeff Porcaro är ett av de bästa exempel man kan hitta när han konstruerat genialiska grejor som Rosanna osv. Simon Philips är bara en skugga, en knapp existens i jämförelse med det egentliga hjärtat till ett av modern tids största band, Toto.
Mike Portnoy i Dream Theater är ett sånt exempel som har den rätta andan, och därför lyckas ganska bra. Även om han inte är direkt jättebra på det han gör så lyckas han och Pertucci leda ett hyfsat bra band tillsammans.
Ett helt annat superbt exempel är Aaron Gillespie från Underoath och the Almost.
Jag tycker allmänt att mycket bra sounds och utveckling finns i Japan, så det är en rekommendation"
Kommentarer
Trackback